Depression

Depression kan drabba personer i alla åldrar, en eller flera gånger i livet. Vissa personer kan ha en ökad sårbarhet för depression som kan bero på ärftlighet, kriser eller stora livsförändringar. Traumatiska förhållanden under uppväxten eller andra psykiska eller fysiska problem kan också bidra till eller öka risken för depression.

Det är viktigt att komma ihåg att depression är vanligt förekommande, och det går att bli frisk.

Det finns olika svårighetsgrader av depression

Depression brukar delas upp i tre svårighetsgrader:

• Lindrig depression
• Medelsvår depression
• Svår depression

Graderna beskriver hur påverkad du är av depressionen.

Vid en lindrig depression mår du dåligt men klarar ändå av att sköta din vardag bra. Med en medelsvår depression är du mer påverkad och mår mycket dåligt. Du har svårt att klara av din vardag vilket de i din omgivning märker av. Har du drabbats av en svår depression påverkas hela ditt liv. Du kan ha svårt att till exempel äta, dricka eller sova. Du mår så pass dåligt att du inte klarar av vardagens krav.

Kronisk eller återkommande depression

Återkommande depression är en diagnos där du upplever flera episoder av depression under ditt liv. I vissa fall kan depressionen bli långvarig och kronisk, även kallat dystymi. Dystymi kännetecknas av en långvarig nedstämdhet i minst två år och kräver specialistbehandling.

Depression kan påverka människor på olika sätt och kan variera i intensitet, men det finns flera symtom som är vanliga:

• Du känner dig nedstämd, tom eller hopplös.
• Du har tappat intresse eller nöje för aktiviteter som tidigare har varit roliga.
• Du upplever förändringar i aptit och kan öka eller minska i vikt.
• Du upplever förändringar i sömnmönster och sover för lite eller för mycket.
• Du upplever kroppsliga symtom i form av värk i kroppen, huvudvärk eller magont.
• Du känner dig trött och upplever minskad energi nästan varje dag.
• Du isolerar dig från familj och vänner.
• Du har återkommande tankar om att du är värdelös eller inte duger.
• Du har svårigheter att tänka, koncentrera dig eller fatta beslut.
• Du kan få självmordstankar. Om du upplever att du har sådana tankar är det viktigt att du söker hjälp direkt.

Du får diagnosen med hjälp av en utredning. Utredningen görs genom sjukvården av en psykiatriker eller psykolog, eller via BUP om du är under 18 år. Utredningen brukar inkludera samtal där du berättar om din livssituation, hur ditt mående påverkar dig i vardagen och hur länge du har känt dig nedstämd. Du ska ha haft symtomen i minst två veckor för att det ska röra sig om en depression.

Ibland kan man behöva utesluta bakomliggande sjukdomar. Då genomförs en fysisk undersökning som en del av utredningen.

Behandling vid depression

Det finns olika former av stöd och behandlingar vid depression. Graden av depression ska styra valet av behandling. Behandlingar som finns vid depression är psykologisk behandling, beteendeterapi, medicinsk behandling, eller en kombination av dessa.

Är du deprimerad kan det vara svårt att själv skapa eller behålla goda vanor. Men det är viktigt för dig med sårbarhet för depression att försöka upprätthålla en stabil livsstil. En hälsosam livsstil kan även hjälpa dig i tillfrisknandet från depression. Ta gärna hjälp av vården eller dina anhöriga för att forma en mer stabil vardag.

Så kan du bli mindre sårbar för depression och nedstämdhet:

• Håll dig aktiv – motion och fysisk aktivitet ger dig större motståndskraft mot depression och ångest.
• Var ute i naturen – att vistas i naturen kan ha en läkande effekt då du får både solljus och frisk luft.
• Försök hålla sunda kostvanor – näringsrik kost som du äter på regelbundna tider hjälper kroppen att fungera bättre.
• Försök hålla en normal dygnsrytm – goda sömnrutiner gör dig mindre sårbar för nedstämdhet.
• Håll dina rutiner – försök hitta en bra balans i vardagen där du minskar faktorer som utlöser stress.
• Träffa vänner och familj – försök träffa personer i din närhet och delta i aktiviteter även om det inte känns lika roligt som vanligt.
• Undvik alkohol och droger – alkohol och andra droger används ibland som självmedicinering och kan förvärra depressionssymtom.

För dig som är närstående till någon med depression

Om du är närstående kan du erbjuda stöd på flera olika sätt. Visa empati, förståelse och att du accepterar den drabbades känslor. Stötta också personen att söka hjälp och uppmuntra till att fortsätta med dagliga aktiviteter. Var uppmärksam på tecken som tyder på att depressionen blir värre.

Vad gör jag om jag misstänker att jag är deprimerad?

Kontakta sjukvården för bedömning om du tror att du har en depression. Beroende på grad av depression kan du behöva olika stöd och vård. Vid livshotande situationer och tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv bör du ringa 112.

Hur vanligt är ångest vid depression?

Ångest är mycket vanligt hos personer som lider av depression. De två tillstånden överlappar ofta varandra. Ungefär hälften av de personer som har en depression upplever också någon form av ångestsyndrom. Ångest vid depression kan vara generell oro, panikattacker eller social ångest.

Hur vanligt är samsjuklighet vid depression?

Depression kan förekomma vid andra typer av diagnoser, även kallat samsjuklighet. Det kan till exempel vara:

• Adhd
• Add
• Bipolär sjukdom
• Autism
• Beroendesjukdom
• Ångestsyndrom
  
  

Hur vanligt är depression hos äldre?

Depression är vanligt bland äldre. I många fall blir det sociala nätverket mindre och aktivitetsnivån sjunker, vilket kan förstärka känslan av ensamhet och nedstämdhet. Det är vanligt att depression hos äldre inte uppmärksammas och därför får många inte rätt behandling och stöd. Det är alltid viktigt med stöd vid en depression, oavsett ålder.

Kan barn vara deprimerade?

Ja, barn kan drabbas av depression på grund av till exempel problem i familjen, svårigheter i skolan eller flytt. Depression hos barn kan vara svårare att identifiera eftersom de små inte har orden för att berätta om det de upplever. Det ställer krav på lyhördhet hos omsorgspersoner och andra vuxna i barnets närhet.

Olika beteendeförändringar som social isolering, självdestruktivitet, humörsvängningar, orkeslöshet, onormal irritation och kinkighet eller ökad gråt kan vara tecken på depression. Även kroppsliga symtom som förändrad aptit eller sömn, magont och huvudvärk kan vara tecken på depression.